Alt om Celiaki!

Celiaki (idiopatisk steatorré) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som är en konsekvens av glutenallergi. Gluten är ett protein förening som finns i de flesta kärnor och behandling är lyckligtvis relativt enkel, nämligen att ta bort gluten ur kosten. Detta kräver dock en viss ansträngning från celiaki sjukdom även när det gäller kost förändring och medvetenhet i förhållande till vad innehåller gluten. De får inte bara vara medveten om i termer av vad de köper i mataffären, men de måste ständigt bedöma och ställa frågor i samband med vad de tjänade på andra ställen som i privata företag, butiker etc

Glutenintolerans kan på många sätt kallas den nya Folkets sjukdom. Det visas en stor ökning av antalet fall av celiaki under de senaste åren. Detta är förmodligen den mest ökad medvetenhet om sjukdomen i befolkningen och den medicinska professionen över sjukdomen är den stora framåt. Denna medvetenhet är mycket positivt eftersom det kan vara mycket skadligt för farligt att gå med odiagnostiserad celiaki under en lång tid eftersom de förmodligen inte kommer att göra de nödvändiga kostförändringar. Du kan gå med sjukdomen under lång tid innan de typiska symptomen uppstår. Detta hindrar inte de typiska biverkningar inte förekommer.

Om du misstänker att du har celiaki, bör du konsultera en läkare för att få checkat ut. Som redan nämnts är det mycket farligt att gå med celiaki över tid utan att ta hänsyn till detta i sin kost. Traditionellt biopsi av tunntarmen har använts för att diagnostisera sjukdomen men det går mer och mer till att använda blodprov, åtminstone inledningsvis.

Vi hoppas att med denna webbplats lyckas skapa ett ökat fokus på celiaki och allergier gluten. Webbplatsen är i första hand tänkt som en enkel introduktion till sjukdomen och vi inte gå in i djupare teman eller frågor.

Att celiaki framför allt är en tarmsjukdom känner de flesta till. Mindre känt är att en inflammerad tunntarm kan färga av sig på tankar, känslor och sömn. För vissa kommer nedstämdhet, ångest eller irritabilitet långt innan diarré, buksmärta eller hudutslag avslöjar den verkliga orsaken. Nedan följer en vägledning i hur tarmens möte med gluten kan påverka hjärnans kemi – och hur en strikt glutenfri vardag ofta ger lika stor lindring i sinnet som i magen.

Hur påverkar celiaki hjärnan?

Tunntarmens slemhinna spelar en nyckelroll i näringsupptaget. När gluten triggar immun­systemet skadas tarmluddet, vilket leder till små läckor i tarmslemhinnan. Proteiner och inflammations­ämnen kan då vandra ut i blodbanan och nå hjärnan. Det kallas ibland gut–brain axis och innebär att tarmens skick påverkar hjärnans signal­substanser. Serotonin och dopamin – ämnen som styr stämningsläge, motivation och sömn – bildas delvis av aminosyror som tas upp i tunntarmen. En kronisk inflammation minskar tillgången på dessa byggstenar och kan ge symtom som liknar depression eller kronisk trötthet.

Vanliga psykiska symtom vid oupptäckt celiaki

Svenska primärvårdsdata visar att personer med odiagnostiserad celiaki kan söka hjälp för helt andra besvär än magont:

• Nedstämdhet och irritabilitet – ofta diffusa men långdragna känslor av låg energi och kort stubin.
• Ångest – oro som inte alltid hänger ihop med livssituationen utan kommer i vågor, särskilt efter måltider.
• Sömnstörningar – svårt att somna eller täta uppvaknanden, ibland på grund av nattliga kramper eller restless legs.
• Kognitiv dimma – problem att fokusera, glömska och “tjock i huvudet” som lättar efter glutenfria dagar.
• Hyperaktivitet hos barn – okoncentrerade skoldagar, humörsvängningar och magont på eftermiddagen.

Eftersom dessa symtom är vanliga även vid andra tillstånd är det lätt att missa sambandet. Ett blodprov för transglutaminas‑antikroppar och, vid behov, en tunntarms­biopsi ger svar.

Effekten av strikt glutenfri kost

Forskning från Karolinska institutet har visat att en majoritet av vuxna med celiaki rapporterar bättre humör redan efter tre till sex månader på strikt glutenfritt kosthåll. Barn upplever ofta snabbare förbättring, delvis för att deras tarmslemhinna återbildas snabbare. Kroppen får åter tillgång till järn, folat och B‑vitaminer som behövs för nerv­ledningen. I takt med att inflammations­markörer sjunker stabiliseras kortisol­nivåerna, vilket i sin tur dämpar oro och irritabilitet.

Det finns dock en psykisk baksida: att alltid behöva tacka nej till skollunch eller fika kan skapa social stress. Behandlingen kräver socialt stöd snarare än medicin. Dietistkontakt, patient­föreningar och öppna samtal med vänner minskar känslan av utanförskap.

Näringens roll för hjärnans signalämnen

En vanlig missuppfattning är att alla glutenfria produkter automatiskt är lika näringsrika som sina motsvarigheter. Glutenfritt bröd bakas ofta på raffinerat ris‑ och majsmjöl, vilket ger lägre halt av protein, magnesium och B‑vitaminer. Dessa brister kan förlänga tröttheten trots att tarmen läkt. Fyll därför på med:

• Baljväxter – linser, kikärtor och svarta bönor innehåller protein, järn och folat.
• Nötter och frön – pumpa‑ och solrosfrön ger magnesium och nyttiga fetter.
• Glutenfri havre – rikt på betaglukaner som gynnar tarmbakterier och därmed serotonin­produktionen.
• Fet fisk – omega‑3‑fettsyror är nödvändiga för neuronernas cellmembran.

Tarmbakterierna älskar dessutom fibrer från rotselleri, jordärtskocka och kall potatis. När bakterier bryter ner fibrerna bildas kortkedjiga fettsyror som lugnar immun­systemet och minskar inflammatoriska budbärare som annars kan nå hjärnan.

Praktiska råd för bättre mental balans

Förutom strikt kost finns enkla rutiner som stöttar hjärnan:

• Regelbunden måltidsrytm – stabilt blodsocker gynnar koncentration och motverkar humörsvängningar.
• Ljus på morgonen – en promenad före frukost ställer om dygnsrytmen och ökar dopamin.
• Styrketräning – motverkar muskelförtvining vid tidigare malabsorption och frisätter endorfiner.
• Avstressande kvällsrutin – skärmfri halvtimme, låg belysning och koffeinfritt te ger kroppen signal att varva ner.
• Dagboksanteckningar – hjälper till att koppla ihop matintag med humör, så att du snabbt märker om dolda glutenkällor smugit sig in.

Samhällsstöd och när söka hjälp

I Sverige har personer med celiaki rätt till kostnadsfria dietistbesök och, i vissa regioner, ekonomisk ersättning för dyrare glutenfria basvaror. Utnyttja dessa resurser. Dietisten kan hjälpa till att lägga upp en närings­beräknad kostplan som motverkar brist­tillstånd och förklarar hur man läser ingrediens­förteckningar.

Om nedstämdhet kvarstår trots läkt tarm och näringsrik kost bör du kontakta vårdcentralen. Psykolog­samtal eller KBT kan fungera som ett komplement till kosten, särskilt vid social oro och långvarig ångest. Varken du eller läkaren behöver välja mellan “fysiskt” och “psykiskt” – båda delarna går ofta hand i hand vid celiaki.

När magen och hjärnan äntligen arbetar i takt blir vardagen märkbart lättare. Matglädjen återkommer, sömnen djupnar och de mentala bakgrunds­brus som många har vant sig vid tonas ned. För många med celiaki är det först då de inser hur mycket kosten faktiskt styrt humöret – och att ett liv utan gluten öppnar upp för mer än bara en lugnare tarm.