Alt om Celiaki!

Att celiaki framför allt är en tarmsjukdom känner de flesta till. Mindre känt är att en inflammerad tunntarm kan färga av sig på tankar, känslor och sömn. För vissa kommer nedstämdhet, ångest eller irritabilitet långt innan diarré, buksmärta eller hudutslag avslöjar den verkliga orsaken. Nedan följer en vägledning i hur tarmens möte med gluten kan påverka hjärnans kemi – och hur en strikt glutenfri vardag ofta ger lika stor lindring i sinnet som i magen.

Hur påverkar celiaki hjärnan?

Tunntarmens slemhinna spelar en nyckelroll i näringsupptaget. När gluten triggar immun­systemet skadas tarmluddet, vilket leder till små läckor i tarmslemhinnan. Proteiner och inflammations­ämnen kan då vandra ut i blodbanan och nå hjärnan. Det kallas ibland gut–brain axis och innebär att tarmens skick påverkar hjärnans signal­substanser. Serotonin och dopamin – ämnen som styr stämningsläge, motivation och sömn – bildas delvis av aminosyror som tas upp i tunntarmen. En kronisk inflammation minskar tillgången på dessa byggstenar och kan ge symtom som liknar depression eller kronisk trötthet.

Vanliga psykiska symtom vid oupptäckt celiaki

Svenska primärvårdsdata visar att personer med odiagnostiserad celiaki kan söka hjälp för helt andra besvär än magont:

• Nedstämdhet och irritabilitet – ofta diffusa men långdragna känslor av låg energi och kort stubin.
• Ångest – oro som inte alltid hänger ihop med livssituationen utan kommer i vågor, särskilt efter måltider.
• Sömnstörningar – svårt att somna eller täta uppvaknanden, ibland på grund av nattliga kramper eller restless legs.
• Kognitiv dimma – problem att fokusera, glömska och “tjock i huvudet” som lättar efter glutenfria dagar.
• Hyperaktivitet hos barn – okoncentrerade skoldagar, humörsvängningar och magont på eftermiddagen.

Eftersom dessa symtom är vanliga även vid andra tillstånd är det lätt att missa sambandet. Ett blodprov för transglutaminas‑antikroppar och, vid behov, en tunntarms­biopsi ger svar.

Effekten av strikt glutenfri kost

Forskning från Karolinska institutet har visat att en majoritet av vuxna med celiaki rapporterar bättre humör redan efter tre till sex månader på strikt glutenfritt kosthåll. Barn upplever ofta snabbare förbättring, delvis för att deras tarmslemhinna återbildas snabbare. Kroppen får åter tillgång till järn, folat och B‑vitaminer som behövs för nerv­ledningen. I takt med att inflammations­markörer sjunker stabiliseras kortisol­nivåerna, vilket i sin tur dämpar oro och irritabilitet.

Det finns dock en psykisk baksida: att alltid behöva tacka nej till skollunch eller fika kan skapa social stress. Behandlingen kräver socialt stöd snarare än medicin. Dietistkontakt, patient­föreningar och öppna samtal med vänner minskar känslan av utanförskap.

Näringens roll för hjärnans signalämnen

En vanlig missuppfattning är att alla glutenfria produkter automatiskt är lika näringsrika som sina motsvarigheter. Glutenfritt bröd bakas ofta på raffinerat ris‑ och majsmjöl, vilket ger lägre halt av protein, magnesium och B‑vitaminer. Dessa brister kan förlänga tröttheten trots att tarmen läkt. Fyll därför på med:

• Baljväxter – linser, kikärtor och svarta bönor innehåller protein, järn och folat.
• Nötter och frön – pumpa‑ och solrosfrön ger magnesium och nyttiga fetter.
• Glutenfri havre – rikt på betaglukaner som gynnar tarmbakterier och därmed serotonin­produktionen.
• Fet fisk – omega‑3‑fettsyror är nödvändiga för neuronernas cellmembran.

Tarmbakterierna älskar dessutom fibrer från rotselleri, jordärtskocka och kall potatis. När bakterier bryter ner fibrerna bildas kortkedjiga fettsyror som lugnar immun­systemet och minskar inflammatoriska budbärare som annars kan nå hjärnan.

Praktiska råd för bättre mental balans

Förutom strikt kost finns enkla rutiner som stöttar hjärnan:

• Regelbunden måltidsrytm – stabilt blodsocker gynnar koncentration och motverkar humörsvängningar.
• Ljus på morgonen – en promenad före frukost ställer om dygnsrytmen och ökar dopamin.
• Styrketräning – motverkar muskelförtvining vid tidigare malabsorption och frisätter endorfiner.
• Avstressande kvällsrutin – skärmfri halvtimme, låg belysning och koffeinfritt te ger kroppen signal att varva ner.
• Dagboksanteckningar – hjälper till att koppla ihop matintag med humör, så att du snabbt märker om dolda glutenkällor smugit sig in.

Samhällsstöd och när söka hjälp

I Sverige har personer med celiaki rätt till kostnadsfria dietistbesök och, i vissa regioner, ekonomisk ersättning för dyrare glutenfria basvaror. Utnyttja dessa resurser. Dietisten kan hjälpa till att lägga upp en närings­beräknad kostplan som motverkar brist­tillstånd och förklarar hur man läser ingrediens­förteckningar.

Om nedstämdhet kvarstår trots läkt tarm och näringsrik kost bör du kontakta vårdcentralen. Psykolog­samtal eller KBT kan fungera som ett komplement till kosten, särskilt vid social oro och långvarig ångest. Varken du eller läkaren behöver välja mellan “fysiskt” och “psykiskt” – båda delarna går ofta hand i hand vid celiaki.

När magen och hjärnan äntligen arbetar i takt blir vardagen märkbart lättare. Matglädjen återkommer, sömnen djupnar och de mentala bakgrunds­brus som många har vant sig vid tonas ned. För många med celiaki är det först då de inser hur mycket kosten faktiskt styrt humöret – och att ett liv utan gluten öppnar upp för mer än bara en lugnare tarm.